Ännu en kväll...
...i mängden som tankarna kom till mej. Tankarna som jag bara vill glömma. Jag kan inte berätta allt här eller nästan inget. Men frågeformuläret vi gjorde förra veckan fick mej verkligen till att tänka tillbaka på tiden bakom mej. Tiden jag ville glömma, men som kom galopperande i mot mej. Nu känds det som om att jag måste springa ifrån den igen. Eller gömma mej för den. Vrf tar jag para inte tag i problemen. Jag orkar inte, just i kväll känns det som om att jag att om jag går och lägger mej kommer jag aldrig mer upp, kommer aldrig mer till att resa mej upp ur sängen.
Skola i morgon och jag känner verkligen att jag vill dö. Jag vill inte till skolan jag vill ligga i sängen och sova bort min problem, sova bort hela dagarna. Det är så jag känner. Om någon i mon klass läser detta så kan ni i alla fall försöka förstå. Det är jobbigt att inte kunna berätta vad som kommer i kapp mej.
det finns så mycket annat som gör att jag inte orkar med, inte kan sova, jag har fortfarande dålig självförtroende. Jag känner mej ful i alla kläder jag har. Kommer till att bli ett helvete att hitta min student klänning. Men jag ska hitta den. Om så måst sluta att äta så ska jag ha en fin klänning.
Där e en sak till. Jag äter saker som ger mej ångest, jag kan inte äta skolan mat utan att få det. När jag bara tänker på alla e ämnen och konsumering medel det finns i skolmaten. Det gör att jag lever på lite morötter och ett glass vatten i skolan. Jag klarar inte ab att äta den " lagade maten" längre. Jag tänker för mycket på vad det innehåller. Jag är super noga med maten hemma, jag lagar all mat ifrån grunden. Jag lär ha ett stort kontroll behov på vad jag äter, men ändå kan jag inte låta bli frestelsen från sötsaker. Då tänker jag en liten bit kan inte skada. Men efter år. Kommer den hemska ångesten.
Det känns som om att detta inlägg blev super tråkigt för er att läsa. Men för att kanske göra det mer intressant så tänkte jag att jag skulle ut och gå en lång runda i morgon innan jag ska till skolan.
inlägget blev nog lite rörigt. men jag skiver det utifrån mina tankar,
