varför kan det inte vara så man vill??
snart onsdag, och jag skulle behöva sova så att jag kommer upp i morgon. Men iallafall så e jag trött. Men har ingen ro i kroppen. Jag vet inte varför, jag känner att tankarna kommer över mej igen och vill inte lämna mej. Hur får man dom att försvinna och varför försvinner dom inte? utan i stället så ältar man dom år efter år, månad efter månad, vecka efter vecka, dag efter dag. Jag e trött på det. Den tiden är över. Tiden jag blev mobbad tiden då jag gjorde saker med mej själv som man inte ska göra. Varför tänker jag fortfarande på det? Jag vill inte det. Jag vill glömma det allt det skitet. Jag vill verkligen det. Varför går det inte? Att fortfarande behöva gråta sej till sömns vissa nätter när allt e för bi?
Allt detta gör att jag känner mej äcklad av mej själv och vill inte se ut som jag gör. Mitt utseende kan jga inte göra något åt. Jag vet om att jag borde vara nöjd med det, men ändå så känner jag mej ful och tjock när jag tittar i spegeln. E det för mobbingen eller e det för något annat.
Jag valde att gå i k-stad för att komma in i en klass och känna att man levde. Men den här klasen är ju värre än den på kastanje. Jag vågar inte säga något i klassen och vill inte ihäller. Skulle jag säga något så blig jag väll häng efter åt, jag har inte rätt status för att få säga något. Tyvärr. Det ska bli skönt att ta studenten.
varför kan det inte vara så man vill??
Tro mig. Det kommer att bli som du vill. Du är en underbar, fin person med ett stort hjärta och en härlig personlighet. Du är en stor del av mitt liv... en del av mitt hjärta. Och jag vet att du kommer att gå långt i livet. För personer som du kommer att få det bästa. Puss gumman äslkar dig.
